Yrkesfiske

I Västerbotten finns ca 35 yrkesfiskare som innehar fiskelicens. Samtliga bedriver sitt fiske på kusten.
.

Alla licensierade yrkesfiskare är skyldiga att rapporetera sina fångster till HaV via loggböcker eller fiskejournaler. I dessa redovisar yrkesfiskarna hur stor kvantitet av varje fiskart som fångats och med vilken insats fisket utförts, t.ex antal meter nät/dygn.

Fisket efter lax sker nästan uteslutande med ryssjor (s.k. pushup-fällor). Inget riktat fiske mot havsöring sker men havsöring förekommer i små kvantiteter som bifångst.

Laxfisket i Östersjön är kvoterat. Kvoten sätts genom ett politiskt beslut, där ICES råd om hur stort uttag laxen tål beaktas. Den totala laxkvoten för Östersjön har sänkts från ca. 600.000 laxar i mitten av 1990-talet till strax över 100.000 idag. Under många år fiskades dock inte hela den tilldelade kvoten upp. 

Under 2008 förbjöds användningen av drivgarn i hela Östersjön och från och med 2013 är dessutom det svenska fisket med långrev på öppet hav förbjudet. Samma år beslutade HaV även att hela den svenska kvoten skall fiskas upp i kustfisket. Detta eftersom det tidigare havsfisket omöjliggjorde ett riktat fiske mot enskilda bestånd då alla stammar befinner sig i södra Östersjön under deras gemensamma tillväxttid och då är mer eller mindre blandade med varandra. I andra länder pågår dock fortfarande ett havsfiske på blandade bestånd.  

Den svenska kvoten om ca. 28.000 laxar är delad i tre delar; Södra Östersjön (ICES delområde 22-29), Bottenhavet (ICES delområde 30) och Bottenviken (ICES delområde 31). I dessa områden var kvoterna för lax under 2014: 400 laxar, 8.500 laxar och 20.000 för Östersjön, Bottenhavet respektive Bottenviken. Som ett led i Sveriges strävan att en stor andel av laxen som fångas skall vara av odlat ursprung delas dessutom kvoten om 20.000 laxar i Bottenviken i två delar, där hälften av fångsten skall utgöras av vild lax och hälften av odlad.